Hej Kompisar!
Så var jag här igen. Ny vecka, nya möjligheter som man brukar säga ;-)
Jag håller fortfarande på att bli vän med Blogger, och ska jag vara ärlig så går det mycket bättre än med Wordpress.
Det finns fortfarande vissa funktioner jag saknar från blogg.se, men Blogger är helt okej. Bilduppladdningen är ljusår bättre än hos Wordpress, så är också enkelheten i att skriva inlägg.
Att skriva inlägg på Wordpress var en plåga.
Nåja, strunt samma. Nu är jag här, och so far so good.
Däremot; en sak jag inte gillar med det här temat (designen) är att det tydligen bara visas ett (1) inlägg på förstasidan, och sedan en "Fler inlägg"-länk längst ner. Gillar inte det, utan hade hellre sett att inläggen låg på en rad under varandra (som på alla mina andra bloggar).
MEN det här var den design jag gillade bäst, så då får jag helt enkelt hacka i mig detta.
UPDATE: Nu hamnade förra inlägget under detta på startsidan... Kanske blir det så när inläggen är publicerade olika dagar...
Bloggens första inlägg publicerade jag ju samma dag som snöinlägget, så det kanske är därför man måste in på "Fler inlägg" för att se det. Okej, det kan jag ändå leva med :-)
I alla fall...
Det här inlägget tänkte jag avsätta till en liten lista.
Googlade helt enkelt på listor typ "20 frågor", och så klippte jag och klistrade mellan de jag hittade.
Listor är alltid ett så bra bloggmaterial, och ett av de som faktiskt har hållit genom åren. Menar att under de ca 20 åren som bloggar har funnits (är i alla fall ca 20 år sedan bloggandet blev stort) så har många ämnen/idéer/trender kommit och gått, men listor har vi alltid kunnat komma tillbaka till.
Håller du med mig? Gillar du listor, eller tycker du mest de är tradiga?
Vilka är de sämsta egenskaperna du fått efter dina föräldrar?
Svårigheten att slänga saker.
Vad är det bästa du fått av dina föräldrar (alltså inte saker/presenter)?
Att komfort går före utseende. Inte att någon uttalat sagt det, utan att det är vad jag sett under hela uppväxten. Jag har exempelvis aldrig haft något intresse för smink, så det föll sig naturligt att strunta i det i och med att jag alltid haft vuxna runt omkring mig som aldrig sminkat sig till vardags.
Sminkning var aldrig "en del av vardagsrutinen" när jag växte upp.
Samma med kläder. Uppvuxen med "är kläderna sköna spelar det ingen roll att de inte är trendiga".
Så svårt att förklara, men hoppas jag ändå lyckas från fram lite av hur jag menar.
När känner du dig blyg?
Så gott som alltid. Jag är, och har alltid varit, en blyg person.
Inte bara i vissa sammanhang, utan i alla sammanhang. Även om det ser bättre ut numera.
Har du någonsin blivit sviken?
Nej, faktiskt inte. I alla fall inte vad jag kan komma på.
Vad hoppas du andra ska komma ihåg dig för?
Omtänksam och generös.
Drömmer också om att "lämna något efter mig"; något som finns kvar som ett bevis för att jag funnits. Typ skriva en eller flera böcker eller något sådant.
Tror du andra ser dig som en bra lyssnare?
Jag hoppas det.
Tyvärr är jag så jobbigt disträ. Mina tankar kan så lätt vandra iväg när jag fokuserar på att verkligen lyssna. Jag hoppas inte att det märks så mycket, men jag vet inte...
Vad har du störst risk att bli beroende av?
Spel, tror jag. Tyvärr. Därför spelar jag inte. Jag bryr mig inte ens om att lära mig hur olika typer av spel fungerar.
Vad hoppas du mest på just nu?
Vet inte, ärligt talat. Men kanske småsaker som att den fina frosten på träden inte ska försvinna nu när temperaturen har höjts. Eller i alla fall att den kommer tillbaka direkt det blir kallare igen.
Hur bra är du på att ta emot kritik?
TROR jag är hyfsat bra på det. Brukar se på det som feedback, reflektera och försöka förbättra vad-det-nu-kan-vara.
Kan säga såhär; Jag är absolut bättre på att ta kritik än beröm!
Kan du tänka dig att gå till en Psykolog, och vad tror du att du skulle kunna få ut av det?
Absolut. Skulle nog egentligen behöva det, om jag ska vara ärlig.
Ingen aning om vad jag skulle få ut av det, och tror jag är lite rädd för att få veta.
Men tror definitivt det skulle upptäckas Tourettes...
Vad skulle du ändra på i ditt liv om du inte hade några som helst hinder?
Inga hinder antar jag betyder typ inga ekonomiska, geografiska och typ tidshinder.
Ni som följt mig länge vet ju egentligen redan detta; men jag skulle bli frilansare inom något kreativt och flytta ut på landet.
Vad har du för relation till döden?
Vettskrämd. Men tror mest det är för att jag är så rädd för att förlora närstående.
Tror du på kärlek vid första ögonkastet?
Nej. Anser att det kallas attraktion.
Tror inte heller på "meant to be" och "själsfränder". Jag tror på att man attraheras av andra människor, blir kär, eventuellt tappar kärlekskänslorna och senare blir kär i någon annan.
Eller så blir man kär och älskar samma person hela livet, men jag tror fortfarande inte på att det handlar om själsfränder.
Ja, som ni märker... Jag är varken någon romantiker eller särskilt religiös ;-P
Om du haft en tidsmaskin; vilket år skulle du resa till och varför?
Oj! Det var en svårare fråga. Finns väl egentligen rätt många årtal (eller ja, årtionden) jag skulle kunna tänka mig att besöka.
Men just nu tror jag nog att jag väljer 1984. Hade varit ganska trevligt att besöka årtalet då jag föddes och känna lite hur det kändes att vara vuxen i mitten av 80-talet.
Vilket är ditt roligaste barndomsminne?
Hösten 1995 - den termin jag gick på ridskola!
Jag ÄLSKADE hästar under hela uppväxten, och hade jag kunnat så hade jag definitivt varit en Hästtjej som spenderade all tid i stallet.
Av orsaker kunde jag inte det, men höstterminen i 5:an fick jag möjlighet att gå på ridskola.
Den hösten var tisdagar min i särklass bästa veckodag!
Vilken är din största rädsla?
Att förlora en familjemedlem.
Vilken dålig vana har du lyckats sluta med?
Banta. Det bidrar inte till något annat än att f*cka upp och ge en skev syn på kropp och hälsa.
Vilken är din favoritmaträtt?
Surströmming
Säg tre (3) saker på din Bucket List.
Fotografera i Skottland! Nummer ETT!
Bo i ett hus på landet.
Ge ut en (skönlitterär) bok.
På vilket sätt gillar du att bli överraskad?
Det enkla svaret är: Jag gillar det inte!
Har så svårt att veta hur jag ska reagera i olika överraskande situationer, och jag behöver en viss tid att planera och ställa in mig på något specifikt.
Däremot kan jag inte heller bestämma för långt i förväg. Max någon dag innan, men inga överraskningar.
Hoppas ni haft en finfin dag.
På återseende!
5 kommentarer:
Hej igen Erica!
Listor är kul!! Jag tycker verkligen det. Har alltid gillat dem. ja förr gick de som strömmar genom allas bloggar. Numera är det sällan man ser ngn som lägger ut listor. Men jag kör alltid min långa jullista innan jul. Det är tradition.
Tycker, som jag alltid tyckt, att man lär sig mkt genom bloggare via dessa frågelistor.
Men så tråkigt att du inte kunde fortsätta att rida. Du gillade det så mycket ju. Ledsamt att du inte kunde fortsätta. Skulle du vilja försöka idag?
Ja, din layout här ... inte min favorit heller om jag ska vara ärlig. Läser hellre inlägg som ligger i ett flöde. Men jag kan förstå om det kanske spökar med din design?
Fast visst föredrar jag att läsa i ström, som jag har. MEEEEN så kan jag inget om bloggdesign heller ...
Kramar!
Hej Annika!
Ja, eller hur! Listor är riktigt roliga; både då de är lättsamma att läsa och ett bra ess att plocka fram de gånger idéerna tryter :-)
Ja, det var så tråkigt att det bara blev en termin.
Har kraftig allergi i familjen, så jag var tvungen åka med en bil som hen aldrig skulle behöva använda. Hösten 1995 skulle en granne (hon är ett år yngre än mig) börja rida, så jag kunde därmed åka med dem. Blev ju såklart att de fick köra varje gång, men vi betalade bensin varannan vecka istället.
Men efter jul slutade hon, och då hade jag inte längre någon möjlighet att ta mig till stallet tyvärr.
Men den terminen fastnade i alla fall i mitt minne som den bästa under min barndom :-D
Jag hade absolut kunnat tänka mig att återuppta ridningen nu i vuxen ålder. Om jag skulle hitta någon nybörjargrupp för vuxna (vill helst inte börja i samma grupp som ett gäng 7-10 åringar, haha ;-))
Däremot brukar ridsport vara läskigt dyr, så trots att jag fortfarande älskar hästar så är det inget jag prioriterar att starta upp. I alla fall inte just nu i mitt liv :-)
Vet precis vad du menar! Jag gillar inte heller konceptet med att ha en bild och början av inläggstexten på framsidan och så måste man klicka sig in på inlägget (Läs vidare-funktion). Jag stör mig på när det blir för många klick. Vill också kunna läsa allt i ett flöde.
Tyvärr har inte Blogger samma frihet att designa hur man vill som blogg.se har. Hos blogg.se är det fritt att gå rakt in i kodmallarna och ändra hur man vill. Jag känner dessutom till kodmallarna där, vilket har gjort det så enkelt att bygga "från grunden" (basically).
Här valde jag bara den av de färdiga temana som jag tyckte såg mest okej ut och ändrade lite färger, typsnitt och bilden högst upp.
Det är nackdelen med Blogger.
MEN just nu är jag mest inne i "nåja, jag har i alla fall en FUNGERANDE blogg" ;-)
Så fortfarande 1-0 till Blogger :-)
KRAMAR!!
Roligt att läsa dina svar! Tycker, precis som Annika, att det var synd att du inte kunde fortsätta rida. Hästar är i sanning underbara och jag tror även att man utvecklas mycket genom hästar/ridning - man MÅSTE våga ta ledningen, och det kan man ha nytta av i många andra sammanhang också. Dessutom är det ju helt fantastiskt hur hästar kan läsa av ens sinnesstämning och komma med sina mjuka mular för att trösta på hästvis.
Jag känner för övrigt igen mig i många av dina svar. Som detta med att bli överraskad till exempel, vad är grejen med dem?! Minns hur jag avskydde när vår mellanstadielärare sa saker i stil med "Idag kommer det hände något spännande - mer får ni inte veta nu!". Det gjorde att jag oroade mig hela dagen för vad detta "spännande" skulle innebära. (Vår lågstadielärare sa aldrig så, eftersom hon förstod att många barn faktiskt inte gillar den typen av överraskningar.) Kommer också ihåg hur vi en studiedag/KU-dag för ganska många år sedan (men jag jobbade alltså som lärare) endast fick veta att vi skulle åka med "ett fordon" till "en plats" och att vi skulle ha kläder som passade för utevistelse och promenader. Inte vilket fordon, inte vilken plats, inte hur länge vi skulle vara ute eller hur långt vi skulle gå. Alltså, jag fattar verkligen att de som gjorde i ordning beskrivningen såg det som en rolig grej, men jag (och många med mig, ska tilläggas) uppskattade det inte.
Hej Elisabeth!
Tack! Vad roligt att du gillade mitt inlägg :-D
Ja, håller helt med. Det var så tråkigt att jag inte kunde fortsätta. Min granne red på samma ridskola (i samma grupp), så jag kunde åka med dem till stallet. Och eftersom de var tvungen skjutsa varje vecka så betalade vi för bensinen varannan vecka.
Men när hon slutade hade jag inte längre något möjlighet att ta mig dit. Vi kunde inte använda någon av våra bilar pga kraftig allergi i familjen.
Och även OM jag hade kunnat åka buss så låg stallet i en av byarna. Dit gick inga bussar, och speciellt inte på kvällarna.
Plus att jag hade förmodligen inte gjort det ändå, då jag tycker det är så egoistiskt att hoppa på en buss efter vistelse i ett stall och då man antingen har stallkläder på sig eller med sig... Men det tankesättet kan också eventuellt ha att göra med just det att jag är uppvuxen med så kraftig allergi i min familj. Mot pälsdjur och speciellt hästar.
Det fungerade ganska bra den terminen tack vare skjuts av grannen (alltså ridskolekompisens föräldrar), och väl hemma fick jag klä av mig ridkläderna i garaget och kasta mig in i duschen. Och kläderna fick förvaras där också, där det var lite kallare än inne.
Det var en del bök, men det var så värt det!
Skönt ändå att höra att det är någon mer än jag som inte gillar det här med överraskningar.
Tycker det är så normaliserat genom film och serier med exempelvis överraskningsfester vid födelsedagar. Och just det här att om det är en person/karaktär som säger "jag vill inte ha någon fest" eller "jag gillar inte överraskningar", då ska man ändå ordna en för att hen eeeeeegentligen VILL ha en överraskningsfest.
Jag hatar sånt!
Samma med romantiska komedier, draman eller basically vilken film som helst från Hollywood... med den här grejen överraskningsfrierier inför jättepublik!
Hade någon gjort det senare mot mig hade jag direkt svarat nej; av den enkla anledningen att det betyder att personen uppenbarligen inte känner mig...
Är medveten om att jag tog två av de mer extrema överraskningarna nu, men det var de två första exemplen som dök upp ;-)
Förstår att det inte var många som uppskattade hemlighetsmakeriet på den studiedagen! Det hade jag inte heller gjort. Ska man ut sådär vill man ju som MINST veta i förväg VAR man ska!
Däremot, nu när jag läser om det såhär i efterhand, kan jag inte låta bli att bli lite nyfiken på vad "ett fordon" betydde ;-D
Får upp bilder i huvudet av typ ett hölass. Eller roddbåtar. Haha ;-D
TACK för din kommentar!
Ha en fin kväll!
Det var ett tåg, eller en rälsbuss om man ska vara noga, som vi skulle åka med. Hölass hade dock varit roligt. ;-D Här finns nämligen något som kallas Smalspåret, en sedan ganska länge nedlagd tågsträcka, där ett antal tågentusiaster kör beställningstrafik på hösten/vintern/våren och turister på sommaren.
Och ja, jag håller så med dig angående att ordna överraskningsfest till personer som sagt att de inte vill. Vissa tror väl kanske att man "bara säger så", men vi är ju många som verkligen menar det.
Skicka en kommentar